Hur känner ni runt Svenska Kyrkan?

Jag älskar svenska kyrkan! Är inte troende eller religiös för fem öre, men jag kommer aldrig gå ur kyrkan. Kommer från landet och där är kyrkan en del av bygdens föreningsliv. De håller bra och tillgängliga, ofta gratis, aktiviteter för människor jag bryr mig om och är en tacksam samlingsplats för traditionella firanden av all slag. Finns inte en chans att ”samhället” skulle ge döden samma utrymme och möjlighet för anhöriga att bearbeta den, något som jag tror är viktigt rent mänskligt. Prästerna har 5 års universitetsutbildning på att hålla terapisamtal, gör det gratis och det är ingen kötid, jag fattar inte varför inte fler utnyttjar det. Vi har haft samma präst i 30 år, han är supertrevlig. Skulle jag råka ut för problem utomlands kan jag alltid söka mig till internationella svenska kyrkan och få en kaffe medan jag tänker ut nästa steg, det gör inte svenska ambassaden. Jag själv tycker dessutom att gamla kyrkor är ascoola byggnader och att det är så lyxigt att de är öppna för alla och inte utsålda och privata, och skulle stanna i kyrkan bara därför.

Har du varit på ett rejv? Bra gemenskap utan krav för alla

Jag är från landet och har gått ur kyrkan. Ingenting av intresse eller folket där.

Som de flesta icke troende så känns religion konstigt och främmande. Har varit med på ett julfirande i kyrkan och någon gudstjänst men det kändes främmande och lite obehagligt. Kommer nog inte gå dit igen.

Fanns en "fritidsgård", var en lokal som svenska kyrkans ungdomskör hade där de hade öppet om kvällarna för ungdomar att komma och fika och hänga med folk. Man fick även vara med och sjunga psalmer osv. Var rätt mysigt, men bara en grej man gjorde som liten. I en kyrka har jag aldrig i mitt liv självmant gått i, men har blivit "tvingad" när det kommit till bröllop och begravning, tror även skolan drog dit en gång under lucia som liten.

Ja jag känner att man behöver vara troende, eller i alla fall känna att något med att vara troende är positivt för att gå till kyrkan. Jag gör det inte, för mig är svenska kyrkan som aktör helt ointressant.

Stabila jobb för musiker. Nice med kör. Fina byggnader.

De kontakter jag haft med kyrkanspersonal i jobbet, har varit extremt positiv de är verkligen till för alla och hjälper till väldigt mycket till de svaga i samhället utan att de behöver va troende. Brukade även gå på sopplunch när jag hade en kyrka nära arbetet, va otroligt mysigt få möta äldre och snacka lite de blev väldigt glada att någon yngre va där :).

Av alla världens kyrkor ör den svenska bland de bättre. Men gick ändå ur, man kan göra allt bra Svenka Kyrkan gjort utan religionen. Men religionen är ett krav för allt dåligt Svenska Kyrkan gjort.

Kyrkor är ofta vackra byggnader med stort kulturhistoriskt värde, och svala platser att ta en paus i en stekhet sommardag. Jag slinker ofta in i domkyrkan i Lund för att beundra konsten, kika i kryptan och se på det astronomiska uret! Men trots det har jag gått ur Svenska kyrkan då jag inte tror på Gud och då känns det konstigt att vara med i en organisation och betala medlemsavgift när hela organisationen kretsar kring en mytologisk figur jag inte tror existerar. Däremot gör kyrkan självklart en hel del jättebra insatser för samhället och det är fint gjort av dem.

Jag gick ur Svenska Kyrkan när jag var 17, för jag hade kommit fram till att jag är hedning/asatroende. Känns väldigt märkligt då att vara med i ett kristet trossamfund då.

Förstås har jag gjort lite besök inuti kyrkor efter dess. Studiebesök och dylikt. På liknande sätt har jag besökt moskéer, synagoga, hinduiska tempel osv. Några kyrkor har jag varit i för att jag blivit inbjuden till bröllop och dop. Känts lite stelt, men vad gör man inte för sina vänners skull? Det närmsta till att "delta i gudstjänst" jag varit på, var när Storkyrkan här i Stockhom stod som värd för en interreligiös ceremoni för fred i Ukraina. Då var sakfrågan, att visa enighet i den frågan, så pass viktig att jag gick trots att jag var obekväm med hur kyrkobyggnaden färgade själva ceremonin kristet. En plats och praktiska frågor påverkar ju hur själva evenemanget utförs, även om man inte läser upp trosbekännelsen, liksom.

Jag ser ingen mer anledning till att besöka en typisk svensk kyrka än varför jag skulle besöka en synagoga igen. Ingetdera är min religion, men om byggnaden används för något som jag väldigt gärna vill besöka (t ex som möteslokal för något jag är involverad i), så kanske kan jag komma dit då igen. Men jag föredrar ju religiöst neutrala platser, förstås.

Edit: Vill dock säga att jag uppskattar hur "chill" och snälla SvK är numera. Ok med samkönade äktenskap, hotar inte oss av annan religion, bjuder på fika i diverse sammanhang. Det är väl bra. Men inget jag känner ett personligt behov av.

Jag tror inte på gud. Jag förstår inte varför någon gör det, varför skulle jag gå dit de samlas?

Svenska kyrkan gör en del bra saker men inte så mycket som den skulle kunna göra…

Känner ni att man behöver vara troende för att komma till kyrkan?

Det är ju inte ett krav för att gå i kyrkan, men om man inte är troende så får man inte ut något av det. Det är som att gå på en ölmässa som helnykterist, eller som att sätta sig och titta på Allsvenskan hemma när man tycker att fotboll är aptrist.

Jag gillar kyrkan, behöver inte vara just svenska kyrkan, finns en hel del trevliga frikyrkor också.

Jag r på gudstjänst några gånger per år. Mest om dom har något intressant ämne eller fin musik.

Jag har varit på ett rätt stort antal kyrkor, både frikyrkor och olika från Svenska kyrkan och medlemmarna gör stor skillnad hur välkomnande det är.

Men generellt sätt är kyrkans frivilliga och personal väldigt välkomnande.

Jag upplever inte att man behöver vara troende alls, speciellt inte för att bara delta på aktiviteter.

Överlag : Trevliga ungdomsaktiviteter för både små och stora. Ofta trevlig musik med körer. Vissa frikyrkor har sjukt peppig stämmning.

Gå på aktiviteter så som våffeltisdag eller liknande och träffa människor :)

Problemet är att det har med religion att göra.

Hur känner ni runt Svenska Kyrkan?

Glömmer bort att den existerar innan jag ser på skattedeklarationen och blir lite grinig, därefter återgår jag till att glömma bort dess existens.

Om det vore utan krav.. Eller ja, krav är de ju inte. Men de ska predika i tid och otid. Och det är deras rätt ja, men när min 7 åring är och har köruppvisning och prästen säger att VI TROR på gud, som en självklarhet, då är det också min rätt att säga nej, detta beblandar jag mig inte i.

Inget m Emot religion, men mina barn ska bilda en EGEN uppfattning. Ingen ska säga till dem vad de ska tro på.

Troende här. Svenska kyrkan är kanon!

Jag har helt enkelt inte tid, jag tänker inte heller ta mig tiden. Jag behöver inte gud eller predikan.
Präster, har liksom failat ganska hårt för min familj. Och det är ganska vanligt förekommande att präster är en den tvivelaktiga sorten av människa.

En vän tog livet av sig, han var katolik. Så jag gick alltså på en sådan begravning. Och ärligt, jag ville resa mig upp från bänken, och skicka ned prästen ned till hans helvete för det var nog det värsta jag varit med om.

Snubben stod och skambelag en person som tagit sitt liv under 30 minuter.

Så, nä, det där med kyrka, gud och präster. Är inget jag är intresserad av. Jag har inga problem att behandla andra som jag själv vill bli behandlad. Dock så finns det ju ganska många smoothbrains där ute som behöver gud i sitt liv eftersom dom inte vet hur dom vill bli behandlade och kan därmed inte behandla andra som dom själva vill bli behandlade.

Tack, men, det finns inget, kyrkan kan göra för att locka ialla fall mig. Men jag vet att det finns en hel hög med viljsa själar därute som verkligen behöver hjälp igår.

Jag är generellt mot organiserad religion eftersom det i mina ögon bara är ett sätt att kontrollera de svagsinta. Men Svenska kyrkan är bra, dom utför de riter vi fortfarande följer (dop, bröllop begravningar osv) och gör mycket för de ensamma och fattiga. Förutom goda gärningar och det kyrkliga arbetet så vet kyrkan sin plats och sprider inget hat. Jag hör sällan/aldrig biskopar eller liknande som uttalar sig mot homosexuella eller sex utanför äktenskapet så på det stora hela är Svenska kyrkan i mina ögon mer av godo än ondo, vilket verkligen inte är normen i världen

Fortfarande arg över att jag automatiskt blev medlem baserat på saker som hände när jag var barn och hur onödigt struligt det var att gå ur.

Har ni varit på/vill ni besöka gudstjänst och varför?

Bara begravningar och bröllop. Inget intresse av att vara där mer öht. Har aldrig varit medlem i Svenska Kyrkan och det lirar inte alls med min världssyn.

Hur upplever ni kyrkan i Sverige, överbärande liturgisk eller mer inbjudande?

Gillar inte liturgi så allt över inget är över min preferens.

Tycker ni att musiken är bra?

Det instrumentella kan vara trevligt men texterna gillar jag inte. Kadensen kan också vara riktigt illa. Melodin och texterna känns tvingade tillsammans snarare än gjorda med varandra i åtanke.

Känner ni att man behöver vara troende för att komma till kyrkan?

Nej, men jag är skeptisk till det som knutpunkt för dem som inte är troende. Inte för att det nödvändigtvis inte fungerar utan för att jag ser den religiösa anknytningen som väldigt onödig och att det finns gott om alternativ som är lika tillgängliga.

Jag gillar svenska kyrkan. De ordnar en hel del skoj för barn och ungdomar. Min syn på kristendom skiljer sig dock kraftigt från den tro de predikar men inget jag har hört den säga går emot mina värdegrunder så det gör inget.

Religion har många liv på sitt samvete men också fina byggnader

Är extremt obekväm i kyrkliga miljöer då jag är uppväxt i en metodistsläkt med tillhörande trauman. I övrigt så just Svenska Kyrkan har jag stor respekt för och deras arbete, samt så en gammal bortgången vän som var otroligt aktiv i kyrkan var den person som fick mig att följa nordisk hedendom.
Han livsmotto var att alla har sin egna sanning, vare sig det är kristet, muslimskt, buddhistiskt, ateistiskt eller nordisk hedendom och att alla har rätten till sin egna tro.

Jag är döpt och konfirmerad av egen vilja i tonåren. Har sedan dess blivit ateist och gått ur kyrkan.

Jag har inget direkt emot Svenska kyrkan. Anser den mer sympatisk men teologiskt mer otydlig än vissa andra kyrkor. Hela grejen med att kyrkan styrs demokratiskt genom val tycks strida mot hur kyrkor brukar fungera, dvs att man har ett antal trossatser som medlemmar förväntas dela.

Jag skulle säga att Svenska kyrkan känns ganska välkomnande men liturgin är nog rätt stel och tråkig. Även i tonåren när jag konfirmerades tyckte jag gudstjänsterna var rätt tråkiga. Så nej, det är inget som lockar. På senaste år har jag bara gått dit när jag måste, dvs begravning, senast i höstas. Och på sådana antar jag att de förväntar sig att det även kommer gäster som inte nödvändigtvis är kristna.

Tycker Svenska kyrkan verkligen är hit or miss, beror så mycket på vilken kyrka man går i.

Jag är inte en gnutta religiös och har alltid tyckt att kyrkan kan läggas ner. Jag har däremot sakta men säkert ändrat uppfattning, de gör mycket bra och fyller en viktig roll i samhället. Jag tror absolut att det kan vara ett botemedel mot ensamheten, de tar trots allt emot icke troende också.

De är en av de större hoten mot hållbart skogsbruk och biologisk mångfald i Sverige, de äger enormt mycket mark som de exploaterar friskt. Tycker att det är märkligt att folk inte är mer införstådda i detta.

Jag är muslim (arab) och bodde i Malmö i ett par år. Jag brukade gå till Sankt Petri kyrka på söndagar och lyssna på när kapellmästaren spelade Bach-konserter på organet. Det var bortom himmelskt, varje gång! Oftast satt jag gråtandes och bara njöt av styckena som organisten spelade.

Man behöver inte gå till kyrkan bara för att man är kristen, ibland går man dit för att ta del av kulturen och njuta av lugnet inuti. Dessutom är kyrkor oftast stora resonanslådor, det är otroligt mäktigt att lyssna på och känna in akustiken! Men som svar på din fråga: för mig handlar det mest om musiken och lugnet man finner inuti. Det är (i brist på bättre ord) gudomligt.

Frikyrklig av mig som jag är (morfar var prost i Svenska missionskyrkan) så tycker jag Svenska kyrkan är lite stel och pompig - föredrar Ekumeniakyrkan (som Missionskyrkan gick upp i).

Det sagt, har inget emot Svenska kyrkan - bara preferens. Tror det är lite på liturgiken det faller, det och familiaritet - har vart till Missionsskyrkan och senare Ekumeniakyrkan man gått på gudstjänst i de formativa åren. Gick visserligen hos Svenska kyrkan när man konfirmerade sig men då var det mera för att det var krav.

Sen är det få gudstjänster jag faktiskt går på. Jag är inte särskilt aktivt troende. 

Men preferensen beror kanske mest på personligheterna hos de som håller i det.

Kanske bästa gudstjänsten jag vart på var Svenska kyrkan utomlands, men vad jag förstått var det någon konflikt mellan prästen som höll i den och kyrkan om hur han skötte saker som blossade upp senare det året, så han kanske var lite för frikyrklig?

Jag är starkt för att kyrkan, den är för alla, vid alla tider och alla situationer i livet. Kyrkan ska finnas där för de som behöver den.

Den fyller en funktion i samhället, inte på samma sätt som förr såklart men ändå en viktig funktion.

Är både döpt, konfirmerad och ska antagligen gifta mig i kyrkan i framtiden. Är inte religiös eller troende av mig men när svåra perioder i ens liv inträffar i nära familj eller ens barn så står kyrkan där, redo att ta hand om en, det tycker jag är fint och sånt får gärna finnas kvar i vårt samhälle.

Religion är en sämhällssjukdom.

Svenska kyrkan som samhällsorganisation är bra, mycket aktiviteter för alla åldrar och gör en god samhällsinsats.

Som religiös organisation är upplevelsen dock att dom svävat ifrån Jesus och mer mot politiska ställningstaganden. Du själv nämner i någon kommentar ovan att det är "väldigt liten del" som går åt till att prisa Gud vilket förmodligen sammanfattar Svenska kyrkan bra.

Har ni varit på/vill ni besöka gudstjänst och varför? - Inte varit där sen jag var ung. Har inte haft tanken att gå tillbaka heller.
Hur upplever ni kyrkan i Sverige, överbärande liturgisk eller mer inbjudande? - Ingen aning.
Tycker ni att musiken är bra? - Nej.
Känner ni att man behöver vara troende för att komma till kyrkan? - Hela poängen är väl att man ska få besöka kyrkan utan att vara troende. Om man inte är troende ännu, men kanske är på väg att bli, ska man då stå utanför kyrkan och snacka med prästen?

Avskyr kyrkan.

De hade barnaktiviteter varje helg när jag var liten och varje gång jag tänker: det var ju fint av dem, så kommer jag också ihåg bibelläsningarna och inser att det var rekrytering och indoktrineringsskola.

Jag kommer också ihåg bibelläsningarna vi hade varje morgon i första klass. 🤮

De hade för lite deltagare för konfirmationen så de slog ihop två årskullar neråt. Enda anledningen till att jag tog konfirmationen är att jag var för ung för att förstå. Hade det varit två år senare när jag skulle ha tagit egentligen så hade jag sagt nej.

Jag och sambon har haft som "party trick" i ett par år att så fort vi ser en bibel öppna den på helt randomiserad sida och läsa det som står. Det är alltid horribla texter om saker som inte är värda tillbedjan.

Kul för alla där ut som får ut nått av kyrkan. Den kan vara kvar för deras skull, men min personliga åsikt är att vi klarar oss gott utan den.

Det är svårt att rent generellt säga att Svenska kyrkan är si eller så. Hur det är beror lite på vilken kyrka man går till.
Likadant med en frikyrka.
Alla är ju välkomna, även utan att vara troende.

Jag har personligen lite svårt för vad Svenska kyrkan blivit på senare tid.
Dom gör mycket bra för samhället, ensamma, utsatta osv men dom har gått ifrån sin grund genom att försöka vara PK lite väl hårt. Men det behöver ju inte vara ivägen för att gå dit, men jag är inte längre medlem i Svenska kyrkan pga av att dom inte riktigt står för vad dom en gång var, av vad som egentligen bör vara fullt ut.

Men som sagt så gör dom mycket bra. Att gå dit för att få gemenskap kan säkert vara trevligt.
Gå dit och skapa dig en egen uppfattning.
Dom har säkert flera olika tillfällen av div slag och inte enbart gudstjänster då du kan vara välkommen.
Även frikyrkorna erbjuder detta (i vissa städer kanske ännu mer, och mer blandat).

Lycka till!

Svenska kyrkan är ansvariga för att ha förstört hela Sveriges ekosystem.

De lurade till sej skogsmark, högg ner alla lövträd, ersatte dom med gran, och högg sen ner dom också.

Tänk på svenska kyrkan nästa gång du passerar ett kalhygge.

Jag konverterade till katolik för att min flickväns familj och för mig spelade det ingen roll. Min flickvän var helt förstående att jag inte hade andra tankar än så och att det bara var för hennes familjs skull. Vi gick i kyrkan och så, och det var väl så där mysigt; utan att låta edgy kan man ju hantera sagostunder. 

Efter att pedofilprästskandalerna nådde sitt kulmen tappade frun helt och hållet tron på både kyrkan och gud, så vi slutade helt. 

Vi har inte ens döpt våra barn och hennes familj blev lite skeva men förstående. 

Jag tyckwr svenska kyrkan är väldigt bra. Har varit i både frikyrka och svenska kyrkan. Det har gett mig en fin gemenska och möjligheten att träffa människor i en inbjudande miljö. Sen så tycker jag att det känns bra att tro. Det har gett mig stöd då jag mått ganska skit. Men jag föredrar svenska kyrkan för de har varit mer tydliga med att de accepterar hbtq. I frikyrkan jag hängde så började många skruva på sig när det togs upp. Mendans i svenska kyrkan har det varit tydligare med att det är okej.

Var i tidig ålder med i gosskör, och kan endast minnas positiva upplevelser därifrån. Jag är inte ett dugg troende, men svenska kyrkan tycker jag faktiskt rätt bra om.

Jag har inget emot Svenska kyrkan, tycker tom att det verkar mysigt att ha den gemenskap som finns där. Men då jag själv har svårt att tro på högre makter är det svårt att bara sätta mig på nån gudstjänst.

Jag är däremot något av en hobbykompositör och intresserad av bl.a. klassisk musik. Hade ni haft mer musik, kanske av lokala talanger hade det kanske varit mer naturligt för mig att gå till kyrkan bara sådär.

Jag lämnade svenska kyrkan när jag var omkring 20, främst pga kyrkoskatt. De senaste åren har jag börjat uppskatta deras arbete mer och mer eftersom jag ofta promenerar i en stor kyrkogård precis där jag bor. De gör helt klart ett bra jobb med att underhålla dem - och alla kyrkor, vilket jag tycker har ett stort värde.

Här är mer allmänt om min uppfattning:

Tycker rörelsen kring Svenska kyrkan är bra. Besöker ibland men mer för orgelkonsert och dyl. Gillar engagemanget kring byggnadsvård med. De är ganska befriade från Gert Wingårdh-psykosen som går genom Sverige.

Men skulle behövas mycket mer supa/knulla/knarka/böga om det ska locka en bredare publik (läs detta som humor). Religion är passé, men existensiella frågor är det inte. Tror Svenska kyrkan har svårt att bli av med religionen dock.

Jag hade offrat ett finger för att se Solar fields i en mäktig kyrka. Det är ingen arg musik, men passar inte deras profil och lär därmed aldrig hända. Lyssna ex. här: https://youtu.be/LkUr-YFmfL8

I min erfarenhet är unga kristna väldigt bra och fina människor, men umgänget kommer alltid med massa reservationer och de tycks ha en ganska rigid bild kring hur deras liv och umgänge ska se ut. Präktiga kanske?

Svenska kyrkan är ett varumärke för Sverige och en typ av myndighet som handhar frågor som ännu inte kan besvaras av vetenskapen. Tycker inte att kyrkan är eller bör vara en plats för ungdomar, så frågan om gemenskap bland dessa är inget myndigheten bör ägna sig åt.

Är inte troende men var mer aktiv inom svenska kyrkan när jag var yngre med bland annat sommarjobb och även hjälpte till lite på gudtjänster. Kan säga att jag har definitivt positiva känslor till Svenska Kyrkan baserat på vad jag själv upplevde när jag var aktiv.

Visst fick man lite kultkänsla ibland när bland annat trosbekännelsen och herrens välsignelse tas upp. Fick alltid en lite smårolig bild i huvudet när prästen skanderade "OCH HERREN LÅTER SITT ANSIKTE LYSA ÖVER DIG"

Jag gillar musiken, för det första så är det få saker som är lika imponerande som när en stor orgel tar ton. För det andra så är det kul att sjunga och om man inte vågar sjunga i kör så är kyrkosång bland det bästa, psalmerna är för det mesta lätta att sjunga och ens egna röst blir en del av rummet.

Visst känns det lite konstigt att vara i kyrkan som icketroende men det var en fin gemenskap oavsett. Och även om man inte är troende så kan predikan ändå ge en bra insikt då det ofta handlar om hur man ska behandla medmänniskor än om ren och skär dyrkan.

Jag är inte det minsta religös men jag har bara haft bra upplevelser i kyrkan. Jag tycker om att den finns där och prästen som jag konverserade med i Skellefteå var väldigt trevlig.

Jag gick ur svenska kyrkan pga prästwn som veg mig och min utländska fru jämförde våra framtida barn med blandraser och hundar…. :)

Byggnaden? Oftast cool, institutionen? Ser absolut inget syfte med dess fortlevnad. Allt gott man kan säga om den kan andra krafter erbjuda, utan att sprida vanföreställningar. Bara det faktum att vi än idag skattebefriar religösa verksamheter är en skam. Jag är väl medveten om att visa går "hjälp" och stöd, och att kyrkans medarbetare i Sverige inte är onda. Men jag anser att vi på riktigt måste bli ett sekulärt land och klippa de sista banden, all religion ska beskattas som all annan verksamhet. Inga bidrag ska ges ut, och budskapen de lär ut måste vara förenliga med grundläggande Svenska värderingar. Något Svenska kyrkan klarar, men möjligtvis inte bibeln eller Koranen för den femman.

Jag har ingen erfarenhet med svenska kyrkan men jag var i princip tvungen att gå till kyrkan minst 2 gånger per vecka när jag var liten. Jag ogilar därför alla religioner och hoppas att jag aldrig behöver ha någon kontakt med dem.

Jag gillar våra kyrkor. Inte så att jag aktivt tar mig dit då jag inte är troende själv, men jag är fortsatt medlem för att stötta verksamheten.

Detta för att jag dels tycker de är fina gamla byggnader och värda att bevara. Har deltagit i flera spelningar och körkonserter (ej kyrkligt relaterade) och det är bra byggnader för musik.

Jag tycker också att begravningar och gravplatser är viktiga för många människor, troende eller ej. Det är något fint med att ha en plats att gå till där vi kan minnas de som inte längre finns med oss. Konkretiserar det på något sätt för barnen också.

Jag har också haft med mina barn på öppna förskolan på kyrkan en del och har verkligen uppskattat det. Inget religiöst utan bara lek för barnen och lite fika för trötta föräldrar och samtal med trevliga diakoner.

Sedan uppskattar jag många projekt som kyrkan gör dels för gemenskap och även välgörenhet, så jag ser mitt medlemsskap som indirekta välgörenhetsdonationer också.

Är med i Svenska Kyrkan, ej troende för fem öre. Brukar besöka kyrkor på lite udda tider då jag gillar lugnet och det (oftast) äldre hantverket.

Ej varit på gudstjänst.

Inbjudande och förstående. Men det beror rätt mycket på vilken präst man pratar med. Hade en präst i BRF:en jag bodde i förut som var otroligt kul och öppen för att man ska få tro på vad man vill. Andra präster har inför begravningar inte alls varit särskilt förstående för det.

Tror inte det spelats någon generell musik när jag varit i kyrkan. Jag föredrar tystnaden när jag är där.

Absolut inte. jag är inte troende men brukar besöka både farmor och farfar (de är alltså döda) och samtidigt sitta en stund i kyrkan om jag behöver lite lugn och ro. En av få platser i samhället (utanför hemmet och biblioteket) som är helt lugnt här där jag bor.

Som en troende kristen har jag mycket svårt för svenska kyrkan som organisation. Det har främst att göra med att jag tycker kyrkan övergett teologi för politiska ändamål. I de att de förvarar våra vackra kyrkor så stödjer jag dem. Jag har inga problem med att besöka och be i en svensk kyrka, och tillochmed ge en slant. I övrigt skulle jag dock aldrig kunna tänka mig att ha någonting med dem att göra.

Jag är döpt och konfirmerad men var aldrig särskilt troende och klassar mig som ateist. Jag är kvar i kyrkan för att jag tycker att de gör ett bra jobb utöver gudtjänster såsom vid dödsfall och att kunna tala med en präst vid kriser.

Har varit på flera gudstjänster mestadels i mina yngre år, mina morföräldrar var aktiva medlemmar i olika frikyrkor. Den här tråden har fått mig att fundera på om man ska se hur en gudstjänst ser ut nuförtiden. Upplevede inte de som särskilt liturgiska de senaste gångerna utan väldigt inbjudande även fast jag var en trotsig ateist i yngre dagar.

Orgelmusik är trevligt, inte så mycket för psalmer, men ser absolut grejen med att sjunga i kyrkor. De låter oftast bra och häftigt med reverben från en stor kyrksal.

Jag känner inte att man behöver vara troende för att gå till kyrkan. Jag tror att många icke-troende söker sig dit när det är kris, om de är nyfikna, eller för att söka en samvaro. Många söker sig nog dit för att få hjälp att reflektera på livet.

Jag tycker att Svenska Kyrkan har gjort ett bra jobb med att modernisera och vara mer inkluderande till skillnad från många andra religiösa samfund.

Jag har gått ur eftersom jag inte tror, men dess nytta för samhället, framförallt de delar av samhället som har det allra svårast är enorm, i vissa fall helt livsavgörande. De gör mer för att hjälpa folk än vad myndigheterna gör.

Är inte kristen för fem jävla öre. Men nog fan är kyrkan en bra sak som gör mycket gott för samhället. Jag tänker gladligen betala min kyrkoskatt och kollekten dem gånger i livet jag besöker kyrkan.

Min lokala kyrka har klubb vissa fredagar, med vegetarisk middag och alkoholfria drinkar med DJ, gått ett par gånger var riktigt mysigt

Bra grej men känner inte att det är värt att betala ca 5000 om året till dem.

Om jag håller mig strikt till den religiösa biten så ser jag inte alls mening med svenska kyrkan.

Om man nu tror på gud, varför skulle man bara strunta eller förändra bibeln för man själv inte håller med?

Jag som atiest kan bara inte förstå det. Hur kan man tro på gud men förkasta det budskap han gett dem?

Jag gick ur Svenska Kyrkan för rätt många år sedan men har ett generellt positivt intryck av dem och deras verksamhet.

Är medlem men är inte så troende. Besöker mestadels vid högtider och övriga träffar. Alltid varit endel av mitt liv att gå till kyrkan vid påsk och jul.

Gemenskapen är något alla sekter lockar med. Du får höra samma av scientologer, muslimer etc.

Jag har aldrig satt min fot i en svensk kyrka. Blev tvångsinskriven i en annan kyrka genom dop, men skrev ut mig så fort jag blev myndig.

Nu bor jag i en liten skithåla med en bebis på två månader. Sekulär öppen förskola finns en halvtimme bort, men svenska kyrkan har en öppen förskola två kvarter bort. Jag är kluven på vilken vi ska besöka, om någon alls.

Jag tror inte på gud, men har som många andra växt upp med svenska kyrkan närvarande. Är döpt, konfirmerad och antagligen snart gift i svenska kyrkan. Har barn som är döpta. Gått på många skolavslutningar, begravningar, konfirmerationer osv.

Men som höginkomsttagare mitt i karriären börjar jag mer och mer ifrågasätta detta. I fjol betalade jag 25k i kyrkskatt. Det känns på tok för mkt när jag innerst inne inne ens tror på grejorna.

Står just nu och väger om jag ska gå ur. Men ett jobbigare beslut än jag vill erkänna.

Hade aldrig gått på en gudstjänst. Nej, mindre av den varan.

Tror inte det är så mycket mer svenska kyrkan kan göra, med tanke på att de har så otroligt mycket grejer redan, där en hel del är rätt så ickereligiöst.   

Men det finns fortfarande en koppling till kyrkan, religionen och kristendomen ändå, och det kommer att få en del folk att undvika.   

Jag tror att lösningen är inte enskilda organisationer. Utan det är kommuner, regioner och staten som måste göra sitt, och se till att bygga bostadsområden med stora innergårdar med lekparker osv, där fordon i största mån är förbjudet. Jag växte upp i ett sådant och det var helt underbart, men det har helt ändrats när jag var i julas, där lekparker har tagits ner för att göra parkeringar, på innergården.   

Fler offentliga parker i städerna där folk kan samlas osv. mer fokus på städer där gående har fokus (dvs förbud av trafik förutom för de som måste åka där).

Helt enkelt så behövs bättre stadsplanering på alla håll där man puttar undan bilarna till förmån för fotgängare. Och där det finns massa utrymmen och platser alla folk kan samlas på utan att behöva bekosta inträde eller liknande.

Tycker svenska kyrkan överlag är lite platt, grå och tråkig. Känns som den lite gått vilse i moderniteten och inte riktigt vet vad den står för längre.

Behållningen med kyrkan är ju just att den inte förändras, och är något som förankrar nutiden i historien. Det man inte kan ta ifrån den är att den räknas bland de äldsta institutionerna som finns, och det är samma kyrka. I en värld som ständigt förändras är det en trygghet, en fast punkt.

Tycker de ortodoxa kyrkorna och katolikerna lyckats behålla sin identitet mycket mer, även om de sistnämda tyvärr börjat irra rejält på senare år också.

Det är ett gäng muppar i en kult. Låt dom vara tills skiten dör. Snygga kyrkor.

Jobbat och varit med i kyrkan i många år. Gick dock ut en måndag på sommaren då en välbesökt turistkyrka tog ut en avgift för att kika i kyrkan. Så ej varit med på 20 år. Tycker iofs att svenska kyrkan är tämligen progressiv.

Svenska kyrkan har kapats av vänstern som vill åt kyrkans stora tillgångar som de använder för att driva sina vänster-ideal. Med det säger jag inte att det bara är dåligt - vänstern har många ideal som livar med kyrkans (göra livet bättre för fattiga tex) men detta påverkar även kyrkans ideologi. Jag är inte troende men har studerat mycket kring bibeln och religion och det finns en anledning till varför "frikyrkan" sprungit om den "svenska kyrkan" när det kommer till nya medlemmar. En präst i Svenska kyrkan behöver inte ens tro på gud, vilket jag som icke troende tycker är helt absurt.

Man kan ju börja med att koppla bort relgionen och göra det till ett trevligt sekulariserat samfund som får samma budget och kan fokusera på community bara.. woop

Så länge de är tillåter att deras anställda får diskriminera homosexuella medlemmar så tycker jag de kan fara åt helvete! Pga detta så borde man dra in vigselrätten för dem. Diskriminering och myndighetsutövning hör inte ihop!

Sen utöver det så tycker jag även att de borde skriva en vitbok om hur illa de behandlat svenska folket under 500år som statskyrka!

Jag gick ur kyrkan I 30 års åldern, döpte inte barn där och gifte mig inte där. Hade en obehaglig konfirmationspräst med krav att gå i kyrkan tre av fyra söndagar. det var DÖDstråkigt. prästen stängde ned alla frågor och man skulle till helvetetom inte döpt.

Jag känner obehag i kyrkor. många falska människor som bryr sig om konformitet och yta, pratar aldrig om fula saker som sorg ensamhet eller mental ohälsa. fint att gifta sigi kyrkan och sen vasst skitsnack om andra är det. Inte kärlek, socialt performance. En förlängning av att visa upp sig.

Har också sett fina sidor, fina människor från kyrkan. Men bränd av konfirmationstiden. Ett tag efter den tiden var jag så rädd för narcissist guden som bevakade allt och inte tål annat än hyllande.. men sen släppte det, och lättnaden över att gud inte finns sköljde över mig.

Jag är i en liten konstig position.

Jag är uppväxt som barn till en präst. Men han misslyckades konvertera mig. Enda barn i familjen han misslyckades med.

Men jag är kvar i kyrkan. Och de är på grund av att jag vet mycket vad de gör.

Problemet jag ser med många är att de fokuserar för mycket på troende. Svenska kyrkan oavsett tro eller inte är ett kulturellt arv. Jätte många exempelvis gifter sig i kyrkan vare sig de är troende eller ej. Sverige på samma sätt som Japan är kulturellt troende. Vi gör kristna saker vare sig vi är medvetna om de eller inte som kommer direkt från vår kristendom. Men inte som troende.

Kyrkoskatten bidrar till jättemånga bra saker också. De skapar jobb vare sig du är kristen, troende eller ej till tusentals (finns många icke troende som arbetar i kyrkan). Skapar aktiviter och gemenskap till många fler med lokaler. Hjälper hemlösa med mat och husrum där de går för de som söker.

De absolut viktigaste är bevarandet av vår historia. Kyrkoskatten går även till bevarandet av kyrkor, parker, historia. Om alla slutade betala skatt idag så skulle detta försvinna. Eventuellt köpas upp av privata krafter och jag vill inte ens tänka på vad för vidrigt de gör med dem.

Slutligen så arbetar svenska kyrkan mycket internationellt. Inte bara för att hjälpa troende utan för att arbeta lokalt i många länder för att hjälpa de som behöver hjälp. De är en fråga om att hjälpa. Inte konvertera.

Du behöver inte gå till kyrkan och börja tro. Gå till en aktivitet. Soppluncher i små församlingar, där gamla brukar träffas för gemenskap. Korvgrillning som är gratis alternativt extremt billig där du kan träffa folk. Finns jätte många icke religiösa saker du gör och där de flesta inte är speciellt troende.

Jag tror dessutom att folk på Reddit överdriver om hur många som lämnat eller inte. Men jag kan ha fel.

Den lilla del som kyrkoskatten är kan gott gå till att hjälpa till med detta.

Är inte troende på något vis, inte medlem, och anser att så lite som möjligt som gäller allt folk bör vara grundat i religion.

Svenska Kyrkan hade den enda kvarstående fritidsgården där jag växte upp, i ett område där ungdomar definitivt behövde det. Vad jag kommer ihåg var det inte så att de pushade oss att vara med på några religiösa aktiviteter eller dylikt heller. Helt enkelt erbjöd ett välbehövt ställe att hänga på utan att man drogs in i skit i centrum. Jag gissar på att min lilla håla där jag växte upp inte är den enda som var i samma situation och på så vis uppskattar jag de.

Jag är inte särskilt troende men går lite då och då på gudtjänst. Den kyrkan jag går till brukar alltid ha lite olika körer varje söndag och det är väldigt fin musik att sitta och lyssna på. Men framförallt går jag oftare om jag har det tufft, om jag saknar någon som gått bort eller jobbet skiter sig helt.

För mig är det ungefär som att meditera, få stanna till och tänka. Men jag brukar vara bland de yngsta om man inte räknar med små barn som är med familj. Jag är 22.

Jag gillar svenska kyrkan. Jag är inte troende och har aldrig varit det men uppskattar kyrkan som en samhällsinstitution som jag gladeligen stöttar. Dessutom tycker jag om att besöka kyrkor när jag är på nya platser. Jag sjunger i en kör knuten till kyrkan varför jag av den anledningen varit på en del högmässor. Finns ändå nåt lite mysigt i den upprepande ritualen som det är att fira högmässa. Inte tillräckligt för att gå dit självmant man ändå lite mysigt när man ändå är där.

Jag skulle gå ur men jag fick dåligt samvete

OP verkar vara mån om att kyrkan ska anpassa sig så att en vanlig person inte ska känna att det är "konstigt" med mera, vill att alla ska länna sig välkomna.

Men vad är ens poängen med att ha en religiös institution, om man döljer de religiösa inslagen så mycket som möjligt, så att de upplevs mer tolerabla? Vore det inte bättre att ha något helt sekulärt i stället? Själva POÄNGEN med kyrkan är inte gemenskapen och allt det där, utan att dyrka ett övernaturligt väsen. Det kommer man aldrig att komma undan från, hyr mycket man än försöker dölja det.

Släpp det där, bara.

SvK är en fantastisk institution när det kommer till att hjälpa i samhället. Dom gör mycket för många och på den delen är dom guld.

Däremot teologiskt sätt, om man granskar bibeln så verkar dom inte leva upp till den så bra. Själv är jag troende kristen, och jag håller fast vid att dom har en svag kristen teologi(kan definitivt ha fel).

Vill man ha kramar och gemenskap(Jesus som kompis) utan något särskilt överbärande kristet? Då passar SvK bra.

Känner man att man vill ha predikan som talar om sanningen(Jesus som ljuset, vägen och sanningen) ända in i själen? Det kommer man inte få med SvK. När helvetet inte ses som en verklighet av prästerskapet blir man fundersam.

Musiken brukar vara fin :).

Troende eller ej kan komma till kyrkan. Det är inte en exklusiv klubb :)!

Det finns en hel del kyrkan kan göra för att bli mer inbjudande och lockande.
T.ex finns det inga aktiviteter alls för homosexuella, bastugudstjänster kanske vore nåt?

Sen är de enormt exkluderande för alla muslimer och borde ta tag i det.

Bara genom att ta tag i det ovanstående hade de ökat det potentiella besöksunderlaget markant.

Svenska kyrkan är en social myndighet som bär de trevliga och mjuka delarna av kristendomen som en mask.

Jag respekterar kyrkans arbete som sådant men jag kan inte respektera dubbelspelet. Jag förstår mycket väl att kyrkan moderniseras och anpassar sig för att bänkarna inte ska gapa tomma, men priset är för högt. Håll antingen fast vid läran, eller plocka ner korset.

Har aldrig varit troende, och gick ur kyrkan för många år sedan. Jag bor i en storstad så jag har heller inte känt någon form av gemenskap med kyrkan eller att de bidrar på något sätt till samhället i stort eller så. Sen är det väl fint att de hjälper hemlösa och riktigt fattiga med mat och liknande, men det finns ju andra som gör det också utan en massa skitsnack, eller med annat skitsnack.

Jag gick ur kyrkan så fort jag kunde. Jag ogillar kyrkan. Ganska mycket.

Är inte troende men tycker SK har en plats i vårt samhälle, inte många skandaler som mycket av den katolska kyrkan och involverar sig inte i politik. Finns där och hjälper folk och det är bra.

Jag kan bara inte lita på eller känna något som helst förtroende för någon som är religiös, och därmed kyrkan. Om jag var i position att diskriminera mot religiösa individer hade jag gjort det. Om man verkligen är troende så är man förvirrad, och vi ska inte ha förvirrade människor som dyrkar en dödskult lösa.

Jag var i kyrkokören när jag var yngre. Då skulle vi alltid läsa barnbibeln varje vecka. Det kändes verkligen som de försökte trycka ner religionen på oss. Mycket om gud och så. Jag tycker inte att man ska försöka hjärntvätta barn till att tro på något. Visserligen hade vi många roliga aktiviteter efter vi sjöng och det var nog den enda anledning till varför jag och alla andra kom dit.

Har gått ur, men gillar att de finns. De verkar göra bra saker, och de är en del av vårt kulturarv. Som kungafamiljen. Eller gävlebocken.

Svenska Kyrkan, precis som alla kyrkor, är i förlängningen en apologet för pedofiler. Det är alla religioner och även om ”just er” församling är ren (knappast) så spelar det ingen roll. Så länge SK själv inte tar ansvar för och gör bot så kommer jag känna avsky mot alla församlingar.

Avskyr den

Jag kan sakna en kyrka i mitt liv, jag hade velat dela en gemenskap med andra där vi alla är helt enade kring en världsuppfattning och syn på livet.

Jag tror att livet i Sverige är lite fattigare än vad det hade kunnat vara ifall vi var mer troende, men problemet är väl att det inte är möjligt att vara en rationell människa och vara gudstroende.

Ifall det fanns en Ateistisk "Kyrka" så hade jag gärna gått ditt varje söndag och hört lite visdomsord ifrån en "Präst" och träffat andra lika sinnade.

Svenska kyrkan kan ju dock inte fylla det behovet.

Utöver bröllop och begravning är jag bara i kyrkan för julkonserter eller som turist, dvs besöka speciella kyrkor under resor.

Det sagt har jag respekt för Svenska Kyrkan även om jag inte är medlem. Med tanke på hur kyrkor i andra länder handskas med HBTQ frågor känns det härligt med en kyrka som stöttar pride och erbjuder namncermonier

Jag känner att det är så lite kristendom kvar där att de borde sluta kalla sig kyrka

Svenska kyrkan och all religion är bortkastad tid i ditt liv, vill du ha gemenskap så sök dig till någon icke religiös förening.

Du kan leva ett liv med moraliska värderingar utan att slösa bort det på religion, speciellt uppenbart ond religion som Islam.

Att KD har fått mig att gå ut ur kyrkan.

Jag känner spontant att det skulle vara enklare att gå till kyrkan om de skippade allt det där snacket om gud och jesus etc

Problemet är väl huvudsakligen att troende i grunden måste vara stolliga, enligt min uppfattning. Att tro på en osynlig, allsmäktig varelse är ungefär lika vettigt som när ett barn har en Mållgan. För att inte tala om bibeln. Stollepro.

Men arkitekturen, en del av musiken och själva den historiska signifikansen är intressant. I övrigt får jag bara en känsla av avsmak när jag någon gång närvarat vid en religiös ceremoni, vilket för min del begränsats till viss tvångsnärvaro i barndomen samt ett bröllop.